- Emmis! ♥

Oherregud var ska jag börja ?

vi har känt varandra sen vi var tre år. (alltså i 12 år)

Det hela började la med att vi gick på kyrkansbarntimmar tilsammans.

Sen hade vi turen att vi hamnade i samma förskoleklass med.

Man kan inte säga att vi var så tighta dom första åren.

Men sofia var typ den enda tjej kompis jag hade då , ( ja jag var lite utstött)

Så varje gång hon var med nån annan vart jag as avudsjuk.

Åren gick och vi blev tightare och tightare.

Hon är nog den roligaste , snällaste och underbarsate personen jagvet.

Hon är oxå den enda som förrstår sig på min humor.

Alltså är hon den enda jag kan vara mig själv med till 1000%

Det går inte en dag utan att vi träffas ( skolan räknas dock inte )

Det är liksom en självklarhet att vi är med varandra efter skolan.

Och det är ju inte direkt att vi tröttnar på varandra.

Vi (som alla andra) har också haft våra bråk.

Men senaste gången vi bråkade på riktigt var för flera årsen.

Jag litar verkligen på den här tjejen till 100%  och jag vet att hon aldrig skulle såra/ svika mig.

Jag kan berätta allt , om precis allt för henne.

Hon är en den enda jag pratar med när jag mår riktigt dålig, när jag är riktigt ledsen.

Hon är den som får mig att bli glad igen .

Alla dom gånger hon har varit där och stöttat mig.

( Ja det var hon som fick mig att inte kedja fast mig på botten på mjörn som jag hade planer på.)

asså hon är guld värld.

Önskar alla kunde ha en sån bra vän som hon, för det är varje person värd.

Dock är hon min , bara min så håll er undan alla.

För hon är den viktigaste personen i mitt liv och jag älskar henne av hela mitt hjärta .

Du och jag forever.

genom allt .

Ingen du , ingen jag.