Ojoj, Hejhej. Vårat internet här hemma har varit helt ofungerande i snart 3 veckor. Har inte heller
varit i skolan och min mobil är så sönder så jag har varken kunnat blogga ifrån den eller internetdela.
Vad har hänt sen sist då?
Jag är snart klar med övningskörningen och uppkörning är bokad. Känner mig taggad och redo även
om jag helst hade velat köra upp i Mölndal. Men där fanns det ingen plats förens i Januari så fick välja Hisingen ändå.
Ridningen med Ervinas rullar på för fullt och jisses vilken häst vi har köpt. Sadel har vi fixat så just nu tränar vi på för fulla muggar och allt känns så bra. Även om jag fortfarande blir lite osäker på honom i vissa sitationer när det blir mycket liv
runt omkring oss, trots detta så känns det ändå väldigt bra. Jag måste bara tuffa till mig lite och sluta vara så mesig ;)
Resten av veckan är ganska chill. Ridprofil på torsdag, hoppträning på fredag och träning för Pia på söndag. Känns bra att få så mycket hjälp med honom nu i början. Vi vill ju få en sån bra start som möjligt. Utöver stallivet
är det utågng på Fredag som gäller och julmys hos Kråkan på Lördag. Julen är så cozy.
Bilder från min magaluf-resa i somras. Bilderna hör väl egentligen inte direkt ihop med texten. Men who cares?
Kom precis hem ifrån stallet. Gud vad jag älskar känslan av att ha häst igen.
Alltid har man någoting att göra. Provet och körningen idag gick bra. Är verkligen inte långt ifrån körkort nu. Ska bara göra halkan på måndag sen
jäklar. ;) Drog till stallet med nästan en gång och där har jag varit fram tills nu.
Idag valde jag att promenera med Ervinas. Han löshoppade lite enkelt för Kicki igår och imorgon ska vi träna.
Så jag tänkt skona hans rygg lite genom att inte sitta upp, samt att vi inte vet hur bra sadeln ligger än.
Promenade gick väldigt bra men jag fick mana på honom en hel del då han hellre gick på en lägre växel om vi säger så. För övrigt så goasde vi mycket i boxen och jag klippte hans man lite granna och fixade och donade.
Allt är i sin ordning, vardagen är som den ska helt enkelt.
Nu ska jag äta lite och sedan ska jag dra mig mot Partille igen. Puss haj!
I början av oktober åkte jag och mamma ner till Malmö för att titta på en liten 9-årig fuxvalack.
Jag hade redan på vägen ner väldigt stora förhoppningar på den här hästen eftersom han hade charmat sig fast
efter filmerna vi hade sett på honom.
Och mycket riktigt så höll han måttet och när jag hade ridit klart var jag helt såld. Jag ville bara ha honom.
Jag och mamma var ganska överens om att det var honom vi skulle ha. För han var den ända hästen av alla dem
12 andra hästarna som jag verkligen verkligen hade fastnat för och som det kändes att det klickade med.
Även om vi egentligen kanske borde ha åkt ner igen och provridit honom några fler gånger så ringde vi ägaren samma kväll och sa att vi vart intresserade.
Och förra måndagen gick han igenom besiktingen och nu har han bott hos oss i en vecka. Ervinas heter han och han är då som sagt en 9-årig valack. Han är ca 164 hög i manken och jag tycker
att han känns jätte liten om man jämför med Cymric, haha.
Förra ägaren var inriktad på dressyr och det är det han har gått. Det kommer han ju även göra hos mig med.
Jag kan inte bärga mig tills vi kommer kunna komma igång ordentligt med att träna och tävla. ÅÅ jag är så sprallig.
Har faktiskt redan gjort min första träning på honom för Pia och det kändes så bra.
Vi har dock ingen sadel än som ligger 100% så hon tömmkörde honom först och sen satt jag upp och red en kort
stund. Och jag känner verkligen på mig att det här kommer att bli bra. Jag hoppas verkligen det.
Så nästa vecka kommer en sadelutprovare och ska kolla på min pessoasadel och jag håller 100 tummar för
att den ska passa eller åtminstode gå att göra så att den passar.
Haha, fick verkligen inte till några bra bilder när han stog i stallet. Sen åt han på kedjorna hela tiden.
Han är lite som en bebis. Vill ha allt i munnen. Det måste vi jobba bort. ;)
Det var länge sedan jag klickade mig in här. För länge sedan. Försökte ju mig på en ny bloggstart innan sommaren tror jag men det gick ju sådär. Mycket har hänt sedan dess. Det som påverkat mig mest är att vi i september lät cymric somna in. För er som inte vet så var hon skadad under en längre tid och oavsett hur många behandlingar och veterinärbesök så blev hon inte bra. Det fanns ju ett alternativ att åka ner till Helsingborg med henne och göra en magnetröntgen. Men vi kände att oavsett om hon blir bra och frisk från hältan så var det inte säkert att hon kunde komma tillbaka till ett aktivt tränings- och tävlingsliv. Även om det var vårt beslut om att låta henne somna in så var det här det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Mer än så orkar jag inte gå in på. Blir tårögd såfort jag tänker på henne. Saknar min prinsessa så mycket.
Cymric fick åka till de gröna ängarna den 4:e spetember. Och shit vad jag har varit rastlös sedan dess. Jag har haft egen häst sedan 7 år tillbaka och helt plötsligt stog jag utan häst. Ovant kan jag säga. Hela hösten har iallafall gått åt till att försöka hitta en ny häst åt mig men det har inte gav vidare större resultat till en början. Jag fastnade för en häst som vi vart väldigt intresserade av men ägaren backade ur och vi kände väl att han ändå var lite för gammal för oss. Och för några veckor sedan beslutade vi oss för att åka ner till malmö för att testa en häst vars annons vi kollat jätte länge på. Vi kände väl att åka ner till malmö var lite i längsta laget men eftersom vi inte hittade någon annan intressant häst här i området drog vi ströget ner till malmö. Och jisses vad kär jag blev i den hästen. Men mer om honom tänker jag berätta lite senare för det här inlägget har blivit lite för långt nu. Kram och haj!
Okej, jag gjorde typ två enstaka inlägg när min mormor gick bort, men det var mer för att kunna bearbeta
sorgen än för att blogga för att det är skojsigt.
Bokstavligt talat har jag varit otroligt upptagen med ingenting
det här året och lusten eller tiden till bloggning har verkligen inte funnits till.
Men om 8 dagar börjar sommarlovet (om ni inte visste det)
och eftersom jag knappt ska göra ett skit i sommar förutom att fylla fucking 18 år, åka till maggan, festa jävligt mycket och åka till falsterbo så kan jag lika gärna spendera den tiden med att blogga. Smart va?
Jag vet att det här antagligen inte kommer att hålla länge och att jag snart antagligen
kommer att lägga av men i will give it a try. Nu kör vi. LOL.
Detta skriver jag för att jag inte kan sova och de slynor som står mig närmst sover eller festar. Jag behöver skriva av mig. #fjortis #cutforemma #låtmigvarafjortisdådå
Jag försöker alltid vara stark. Jag bär nästan alltid ett leende på läpparna även om jag är nere på den djupaste botten. Det är inte många som jag verkligen öppnar upp mig för och berättar allt som verkligen tynger ner mig. Men Just nu är jag som mest sårbar och jag har för mycket känslor som bara svämmar över. Jag känner att håller på att tappa greppet.
Jag kan inte längre hålla upp den starka fasaden utåt.
För några veckor sedan blev en utav de personerna som står mig närmst mycket sjuk. Och när läkarna säger att det inte finns något mer att göra utan att det bara är för oss att vänta på att personen ska gå bort, hur ska man reagera? Jag går nu och väntar på att den person jag har delat hela mitt liv med, delat glädje och sorg med ska dö.
Jag har aldrig i hela mitt liv upplevt en sådan här smärta. Och jag har aldrig känt mig så hjälplös och liten som jag gör just nu. Vi tror att vi är så stora och betydelsefulla, men när det väl kommer till slutet så är vi så små och vi kan inte göra någonting.
En sak vet jag. Ingenting kommer att bli sig likt. Åå jag älskar dig så!
Jag sa alltid att jag ville att någon i familjen skulle gifta sig så att jag skulle få sjunga på ett bröllop, då sa du att du ville att jag skulle sjunga på din begravning och det kommer jag att göra. Jag trodde bara inte att det skulle bli så snart!
Mitt namn är Emma johansson
Jag är en glad 18 årig tjej som bor utanför göteborg.
På fritiden är jag i stallet där jag har två underbara hästar.
I min blogg kommer ni få läsa om mitt liv. Allt ifrån vad jag gör till andra spännande saker jag har att berätta om.
Hoppas ni gillar det. Kramizar Emma♥